Igår låg jag och danne och talade om det förflutna, eller rättare sagt mitt förflutna. Om personen jag en gång brukade vara.
Han undrade varför jag inte är den personen längre, åtminstone några partiklar av henne. Jag försökte förklara på ett bra sätt men allt jag sa kom ut fel och blaha. Innan jag visste ordet av så kom det här ut ur min metaforiska katastrof till mun: ”Men om vi säger såhär, personen jag var förut var Askungens vagn som tog henne till balen, spännande, blank och fin. Men vid 12-slaget/Dante`s förlossning så förvandlades jag till en pumpa. Och jag kommer alltid att vara en pumpa, det måste du vänja dig vid eller skaffa en ny fin vagn, för den här gamla pumpan kommer inte att förvandlas tillbaka.”
Vad i hel..? Jag visste att jag inte är en person med Talets Gåva men det där är ju Metaforen från Helvetet?
Främst för att Danne hade lite svårt att ta mig på allvar och garvade åt mig och för det andra så kallade jag mig själv för en gammal pumpa!

Oh well, där har ni det…jag erkänner. Jag ÄR en gammal tråkig pumpa!

Fredag:
Tog en kväll med syrran, vi drack och hade det trevligt trots att staden var folktom och det var barerna också, blir tyvär så när man bor i en småstad helgen innan löning, puben stängde kl 21 så vi tog Wärdshuset för en gångs skull. Där vart jag babblig och talade om allt mellan himmel och jord, huvud till tå. Trodde garanterat att syrran skulle ha sagt up systerskapet med mig efter det när jag vaknade morgonen därpå, men som tur var så är hon en tålmodig person och tyckte att det var trevligt och genom mitt eviga rabblande att vi hade kommit varandra närmare, så där hade jag tur. =P Vi stötte på min för kvällen spiknyktra kusin som roat lyssnade på våran fyllekonversation medan han smuttade på lite vatten, fnissade här och där och kväkte ur sig ett ”du är ju sjuk i huvudet, jessica” emellanåt. >=)

Lördag:
Jag vaknade faktiskt utan varken huvudvärk eller illamående kl 8, så jag gick och väckte Dante och vi hade en riktigt mysig morgon med Kaffe, Juice, och korv med bröd… unt räksallad. The Psychos breakfeast! Vi kollade på ”Emil i lönneberga” och en sjuhelvetes massa andra barnprogram (längtar tills våran Viasat-box kommer), sen vid ett tiden åkte jag, dante, morgan och lina ut till Dalkarsberg och firade våran söta brorsdotter på hennes 2-årsdag, där jag trotsade mitt nyårslöfte om att gå ner i vikt med både en och en annan godbit. Däremot under kvällen när det var sambons tur att ge sig ut med vännerna så fick min kropp en elak reaktion mot gårdagens alkoholintag, jag spydde, hade yrsel och hela kroppen skakade. Hur fan i helvete? Hur kan baksmällan komma efter en hel dag av nyktert tillstånd. Så halv 8 låg jag i min säng och pinades och lyckades efter några mindre trevliga möten med porslinstolen somna in.

Söndag:
Vaknade pigg och frisk som en lärka 07.30 och väckte Dante, körde samma rutin, mys framför barnprogram och ännu en ”Emil i lönneberga” film som började på Tv4-film. Hela dagen har jag varit soffpotatis och legat utfläkt på soffan som en strandad val och gjort mina läxor. Vi tittade nyss klart på ”Den lilla Sjöjungfrun” och nu ska jag vara duktig och laga mat; Stekta nudlar,  Bacon och Champinjoner. Yummie. När Dante däckat i sin säng sen så blir det Cold case och Law & Order. Eller en film kanske. Edward Scissorhands perhaps?

Over n`Out..

Det blåser Stormvindar utanför fönstret, jag älskar stormväder, det får en att känna att man lever när man känner en stark vind blåsa en i ansiktet och genom håret…skulle egentligen inte ha begett mig ut i stormvädret men Dante skulle lämnas på Dagis och var jag tvungen att gå upp till Komvux och skriva in mig innan det var försent.

När jag skulle hämta Dante från dagiset så hörde jag honom gråta när jag kom innanför dörren, vilket han aldrig gör på dagis, men när jag kommer in så var han så fruktansvärt ledsen och satt i en av fröknarnas knä, han gnydde fram ett ”Mamma…dante åka hem..” och snyftade, han var stekhet och hade kräkts. Stackars lilla barn, jobbigt att vara sjuk när man är så liten. Så vi sprang förbi affären och köpte hans favoritfrukt och Apelsin och Jordgubbs Juice som han kan kurera sig med, just nu ligger han nerbäddad i sackosäcken med täcket draget över huvudet och försöker sova lite.

Igår var systern, jag och dante på en liten Road-trip över vår lilla tråkiga kommun, först en sväng till Morsan och Ronny för en konversation och lite kaffe men mor var på jobbet så vi konverserade med Ronny och läste lite Aftonbladet. Sen drog vi in till stan och tog en fika på Da`capo där Dante absolut skulle ha en Knasboll som han sen vägrade äta upp medans hans valross till Mamma inte hade några som helst problem att vräka i sig en räkmacka. Grr, temptations!! Sen vidare till Dalkarlsberg där vi spenderade eftermiddagen hos brorsan och den blivande fru Thomas och barnen, dom hade redan besök och det sällskapet hade med sig en alldeles nykläckt underbar liten bebis! Så söt så hon satte igång min biologiska klocka igen…tick-tack, det var en bra dag igår trots fläng hit och dit då dante fick leka av sig med 3 flickor som är i samma ålder som honom och så fick man titta på liten bebis samtidigt som man inhalerar kaffe! Oh, kaffe kaffe kaffe….

Jag kastade bara ihop en snabb och trist summering av gårdagen och morgonen då jag får snabba mig vid datorn när man har en liten sjukling som ska vårdas.
Over n` Out.

Detta är ett inlägg från min gamla blogg, jag tycker att det definitivt är värt att återupprepas…

”Vad fan är det med svenska folket egentligen? Jag blir så jävla förbannad på svenskarna som glömmer och flyr från världens problem. För bara en månad sen så täcktes tidningarnas löpsedlar om det groteska och vidriga mordet på 1-åriga Saga och 3-åriga Maximilian, sverige skrek ut sitt hat och visade sitt stöd och allt man hörde från alla håll var “Vi måste göra något för att skydda våra barn!”….och vad händer? 3 veckor senare är det glömt…ännu ett mord sker på 10-åriga Engla och sverige börjar återigen med sitt “visa sitt stöd” skit och “vi måste göra något” talet igen. Men den här gången ska det tändas ljus i minnet av det barn som blivit berövat sitt liv, och det är inga fel med det, men vad fan hände med Saga och Maximilians ljus?! Vad hände med alla utsatta barns ljus? Vad hände med hatet och viljan att strida för deras skull? Det glömdes bort och svalnade…och det gör mig förbannad, sverige är ett bra land på att öppna käften och vråla och sen inte göra ett skit.

Har ni någonsin funderat på att det kanske är därför våldet aldrig bekämpas? För att kämparglöden glöms bort? Om 3 veckor kommer Engla-fallet också ha fallit i glömska och sverige återgår till ett tillstånd av förnekelse. Sluta fly, sverige och hjälp barnen istället! Ni är så jävla villiga att hytta med hö-gafflar när nyheten kläcks men sen hittar ni bättre saker att gagga om.

Glöm inte bort Saga och Maximilian, glöm inte bort Engla…glöm inte bort barnen för fan..kämpa och håll minnet vid liv. Patetiska skitland….”

Jag säger det igen..Glöm inte bort barnen. Igår läste jag på Aftonbladets hemsida…ett exempel på bara några av rubrikerna:

”Fyraårig Flicka hittad styckad i Frys.” ”2-månader gammal flicka överdoserad av Ecstacy.” Men framförallt…Kriget i Gaza.
Krig är en sak när det involverar soldater som faktiskt är tränade för krig, men 94% av dödsoffren är Barn. Vad i helvete?!
Vad är det dom krigar för egentligen? Utrotning av Barn?! Och som vanligt så står omvärlden och bara ser på, kan inte resten av världen slå ihop sig, gå in i israel och stoppa dom jävlarna? Utan död av oskyldiga..
Förbannade skitvärld, barnen sätts till livet bara för att bli dödade av psykopater.
Jag är för förbannad för att fortsätta…

Spenderade eftermiddagen ute hos mor, det blev att dra ner till pulkabacken och åka Bob med Dante, Lina, Morgan och Morsan. Skitkallt!
Fast Dante älskade varje sekund av det, Morgan tyckte nog bäst om det eftersom att han fick putta på i en helvetes fart vilket slutade med att jag och dante låg nere i skogen i ett träd. När vi låg där i snön så tyckte dante att det var en passande stund att tappa skon, så medans min röv frös till ett isberg fick jag försöka krångla på en liten sko på en sprattlande fot…

Vi gick sen tillbaka till huset och värmde oss med en kopp thè och Dante moffade russin. Men nu har jag lite att ta itu med innan Karlsson dyker upp.

Bilder från Dagen:

Dante och Mormor.

Jag, Dante och Morgan.

I Curse all men named Morgan..

Upp igen..

Sweet Revenge!

Morsan & Dante.

Lina & Dante.

Jag och Dante gick upp kl 6 imorse trots ledigheten, det gör vi ofta då vi får den mysigaste stunden på dagen tillsammans, jag med kaffe och han med sin trogna välling tryggt ihopkurade i hans lilla sackosäck med ett täcke över oss medans vi njuter av morgonens barnprogram. Jag kan stå ut med att titta på ”Musses Klubbhus”, ”Händige Manny” och ”Tiger och Puh”, men sen finns det ett program som jag föraktar mer än munsår: Små Einsteins, det måste tamefan vara det mest världelösa barnprogram som någonsin skapats! Varför Dante tycker att det är bra kommer jag aldrig att förstå, kanske är det för att han vet att hans svaghjärtade mor inte har hjärta till att säga nej när han vill att jag ska sitta och titta på det med honom….evil child.

På eftermiddagen kom farsan på en kaffevisit och en lekstund, vi såg b.la på det roligaste och mest patetiska avsnitt av ”Cops” som någonsin gjorts, det var helt sjukt och jag hoppas att några av er såg det för det var hysteriskt roligt, fullproppat med idioter! Sen när fadern bar sig av hemåt så gick Dante till sängs och jag ligger nu nerbäddad med ett mjukt täcke i sackosäcken och kollar på ”Apocalypto” och äter en ganska angenäm Fruktsallad, jag hatar den här filmen just för att den är så jävla bra, jag tåras något fruktansvärt i ögonen när jag tittar på den men kan ändå inte låta bli att se den om och om igen då den är så förbannat jävla bra…uss…sorgligt. :[

Imorgon kommer min kära Karlsson hit för en rejäl tv-spels kväll, vi har inte haft en sån på ganska länge nu så nu är det fan i mig dags! Nu får ni ursäkta mig men det är faktsikt dags för mig att återgå till filmen.

Kaptitel 1: Dante och Yxmannen.

Strax innan Dante`s födelsedag så tog jag och min far och Dante en lång dag med shopping i Örebro. Vi åkte in till Örebro vid 10-tiden och for från det ena stället till det andra, han var så duktig och tålmodig, inte det minsta gnäll, inget missnöje, in på leksaksaffärer utan det minsta lilla ”vill ha”. Vid 5-tiden så började dock tålamodet tryta och han börja bli smått trött på att shoppa, då var vi inne på vårat sista stopp, ”Rusta”.

Väl framme vid kassan så stod han mellan mig och pappa, bakom mig stod en man som liknade en rysk maffiaboss och höll en yxa över axeln. Dante började bli riktigt ilsken och skällde lite på oss att det tog för lång tid så jag flyttade mig och ställde mig sida vid sida om honom istället, precis då skulle pappa försöka hålla Dante i handen, men det var inget han var direkt sugen på tydligen för att han gnällde fram ett ”maaama” och vände sig bakåt och tog ett hårt kramgrepp om mitt ben…eller åtminstone vad han trodde var mitt ben…

Där stod jag med stora ögon och såg Dante ta ett monstergrepp runt yxmannens ben och burrade in huvudet i låret på honom, mannen såg förvånat ner lite sakta på Dante, men vände sedan blicken rakt framåt och fick ett ansiktsuttryck som såg ut att vara hugget i sten. ( Han förklarade sedan han har 3 små barnbarn själv och ville inte skrämma Dante genom att stirra på honom om han tittade upp) Jag petade lite försiktigt på Dante`s axel medans jag försökte att inte brista ut i gapskratt och sa försiktigt: Dante, jag är här…

Han öppnade sina hårt igenstängda ögon och fick ett helt obetalbart ansiktsuttryck när han upptäckte att inte längre stod bakom honom. Det utspelades som i en film, han vände sakta sakta bort huvudet från mig med uppspärrad och ögon och titta försiktigt upp mot mannen som fortfarande stirrade rakt framåt. Sedan släppte han yxmannens ben och backade sakta bakåt mot trygga Morfar, men släppte inte blicken ifrån mannen.

Den minen som han fick när han upptäckte att det inte var mitt ben han höll i var helt oslagbar, jag skulle fan betala mycket för att få se det igen. >:]

Kapitel 2: Dante`s födelsedag.

Min lilla pojke fyllde 3 år den tionde December, det är sorgligt hur fort tiden går, hur kan han blivit så stor så snabbt? Hela morgonen på den stora dagen spenderade jag med tårtbakning, blåsa ballonger, hänga upp serpentiner, baka cupcakes och städning.

Tårtan vart dock inte så fin som jag hade hoppats då den blåa jävla kristyrfärgen fick tokspel och sprutade iväg en big-ass stråle så helva tårtan vart blå, skulle ju bara vara D:et som skulle vara blått…Oh well, shit happens.

Dante besvärades tydligen inte något av det då han njöt i fulla drag av alla presenter och släktingar som kom på besök, dessutom fick han ju leka med sina väldigt efterlängtade kusiner Wilma & Alva, dom lekte så snällt tillsammans medans dom väntade på att Danne skulle bli klar med ihop byggandet av Dante`s nya fina garage, tog sin lilla tid men Mogge hjälpte till efter en stund så det gick relativt fort. Nästa år ska jag stoppa folk från att köpa stora jävla bilmanicker som måste byggas ihop, det jävliga är ju att det var jag som föreslog den till Morsan så jag har bara mig själv att skylla.

Men det var fantastisk dag för alla tror jag, trots att Lina var bakfull, jag var sönderstressad (jag spydde till och med av all jävla stress) och tårtan var fult halvblå. :]

Kapitel 3: Julafton.

Årets mest magiska dag, trots mina Tjugofyra år är jag fortfarande lika barnsligt förälskad i Julafton som när jag var barn, fast som barn var det ju p.g.a alla julklappar man får, nu är det bästa med julafton att få se Dante öppna julklappar i ett fullständigt euforiskt tillstånd. Det, och det faktum att maten är ljuvlig och att man får spendera tid med alla de viktigaste personerna i ens liv på samma gång.

Fick en liten chock av mina nära och käras exrema julklapps handling dock, Dante fick äckligt mycket julklappar i år igen, det var lätt runt 50 nya leksaker som väntade på honom i högen under granen, nog för att vi firar jul på fyra olika ställen men som ni kan se på bilden här brevid så är det sjukt hur mycket en nybliven 3 åring kan få i julklapp, julklappshögen ni ser brevid honom på bilden är hemma hos Morsan & Ronny som var första stället vi var på, och högarna vart inte mycket mindre vart vi än åkte.

Men det var ju inte bara Dante som fick mycket julklappar, jag fick min beskärda del av fantastiska saker i mina tomteprydda paket, bl.a 2 st fantastiska, handgjorda drakmuggar ala 250 kr st, jag vet inte hur länge jag har haft ögonen på dom och helt plötsligt så var dom i min hand. Så vackra, så vackra. Jag tror faktiskt inte att jag kommer att våga använda dom eftersom att jag känner mig själv så pass väl att jag vet att dom inte skulle vara i samma fina skick särskilt länge i händerna på Mrs.Klantarsle. Lina, min lillasyster som är en sann konstnärssjäl fick jag en tavla av, bild kommer senare.
Morsan, Ronny, Farsan, Farmor och Danne`s föräldrar fick varsin ”Dante kalender” av oss, bara bilder på dante varje månad. :]

Det har hänt mycket mycket mer men eftersom att jag inte har ork att skriva om allt så får ni nöja er med detta.

Vet ni vad jag älskar att göra på morgonen?

Halka på glaskulor som ligger utspridda lite diskret, det finns inget bättre än att komma ut nyduschad och fräsch på morgonen för att sedan känna hur olidlig smärta trycker sig in i fotsulan och sedan falla handlöst rakt ner i ett mindre rent golv. Wunderbar!

Man vaknar ju till ivarjefall…That`s just bananaz.

Som typisk ensamvarg brukar jag föredra att avnjuta min morgon i ensamhet, men imorse fick bli ett trevligt undantag. Fick meddelande av lina vid 06.30 att hon var redo att möta världen igen och att jag var välkommen över på frukost och en pratstund, så jag klädde på Dante efter att vi öppnat julkalendrarna och gick över till Lina för lite kaffe och frukost. Dante låg och njöt med välling i Lina och Mogge`s säng medans jag drack kaffe och lärde lina hur man ger sig in i bloggvärlden. Tog sedan Dante till Dagis där han babblade om att han skulle klippa gräsmattan innan jag fick en puss och en kram, och nu så sitter jag här och tänker titta på några avsnitt av Gilmore Girls innan dagen sätter igång…

Ta och titta in till Lina`s Blogg.

Dom orden bemöttes jag av i morse när jag hade gjort Julfint i Dante`s rum. ”Åååh vad fiiint! God Jul, Mamma!” utropade han förtjust medans han klappade händerna frenetiskt, underbara unge. =) Skulle egentligen ha firat Mogge igår men det fick bli omplanerat då stackars Lina insjuknade i den alltid så populära vinterkräksjukan, stackaren. Men det gör inget då jag får lite mer tid på mig att göra ett tappert försök att skaffa fram en någolunda present till honom. Men vad köper man till en som lyssnar på reagge egentligen? Det känns så…avlägset, så främmande…så skrämmande. Rysvarning…

Skämt åsido, vad fan köper man till en karl egentligen? Kläder är ju så jävla tråkigt…ja…kläder är det enda som ploppar upp i mitt fantasilösa sinne…damn. Får nog fråga Danne om råd på det här….

Krya på dig nu Lina!